Hjärtinfarkt

Hjärtinfarkt är en av de allvarligaste hjärtsjukdomarna. Varje år drabbas 32 000 svenskar av sjukdomen, som är den enskilt vanligaste dödsorsaken i riket.

Tillståndet uppkommer när en propp bildas i något av kranskärlen i hjärtat. När blodet inte kan strömma genom kärlet uppstår syrebrist i den drabbade delen av hjärtat. Ju längre som proppen sitter, desto allvarligare blir skadorna i hjärtat. I värsta fall kan hjärtmuskelceller i hjärtat dö. Det är denna skada som kallas hjärtinfarkt.

De som drabbas av hjärtinfarkt är främst män över 60, men även för kvinnor är hjärtinfarkt den vanligaste enskilda dödsorsaken. Bland män är dödligheten dock dubbelt så hög.

När man drabbas av hjärtinfarkt känner man en stark smärta i hjärttrakten, oftast mitt i bröstet, eller som ett band över bröstkorgen. Smärtan kan även stråla ut från bröstet, mot armarna, halsen eller magen. Om muskelcellerna dör bildas ett bindvävsärr. Det tar ungefär sex veckor för en hjärtinfarkt att läka. Även om muskelvävnaden som dött inte kan återbildas kan den del av hjärtat som drabbats delvis syresättas av de omkringliggande blodkärlen.

Larma!

Om man misstänker att någon drabbats av hjärtinfarkt ska man omedelbart ringa 112 och begära att en ambulans kommer till platsen. Kraftig smärta i en kvart eller mer, kombinerat med hjärtklappning, illamående, andnöd eller kallsvett kan vara ett tecken på hjärtinfarkt. Ibland ger smärtan yrsel, och i värsta fall kan den drabbade svimma. De exakta symptomen varierar dock mellan olika individer, och inte minst mellan könen. Därför trodde man länge att kvinnor sällan drabbades av hjärtinfarkt. Nu vet man att så inte är fallet.

När hjärtat drabbats av en infarkt läcker en speciell typ av proteiner, s.k. troponiner, ut i blodet. Det gör att man kan fastställa om det rör sig om en infarkt med hjälp av ett blodprov. Blodprovet kombineras med ett EKG. Ofta gör man även en röntgen av kranskärlen. Om kärlen ser normala ut på röntgen kan proppen som bildats ha lösts upp.